Trendbrott för elnätspriset – sjunker efter flera års höjningar

Elnätspriset har efter fem års höjningar börjat sjunka, sett till medelpriset i landets 290 kommuner. Men samtidigt spretar utvecklingen: I 35 procent av kommunerna har elnätsavgiften höjts mer än konsumentprisindex. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten.

Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgerssonrapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.

– Vi har i ett flertal år pekat på orimliga höjningar av elnätsavgifterna. I år ser vi för första gången på fem år att den uppåtgående kurvan har brutits, vilket är en mycket god nyhet för de svenska hushållen, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen. 

Trenden med sänkta priser ser dessutom ut att hålla i sig och förstärkas. Under våren har Ellevio och Vattenfall genomfört eller aviserat sänkningar som berör många kommuner. Från och med i år finns dessutom en ny elnätsreglering på plats.

– Den nya regleringen ska ge mer välavvägda intäktsramar för elnätsföretagen. Nu är det viktigt att den behålls och efterlevs så att inte elnätspriserna börjar skena iväg igen, säger Hans Dahlin.

Höjning i många kommuner
Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.

– Det handlar om stora ökningar av avgiften från ett år till ett annat och kan slå hårt mot enskilda hushåll. Den här ryckigheten är precis det vi behöver komma bort ifrån – eventuella höjningar av avgiften bör göras jämnare över tid, säger Hans Dahlin.

25-årsjubileum för rapporten
Nils Holgerssongruppen har jämfört kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning för svenska hushåll under 25 år. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till mer rimliga priser för kunderna. I undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnaderna för de nyttor som alla hushåll behöver betala för.
Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och HSB Riksförbund.

Fakta: Så har elnätspriset beräknats
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2020, beräknats för typhuset i Nils Holgersson-rapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inkl moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2020. Energiskatten för el som finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad.
Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu

Kontakt:
Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen, 070-076 36 94
Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070-556 02 58

Presskontakter:
Emma Casserlöv, pressekreterare HSB, 072-594 75 00, emma.casserlov@hsb.se
Sofia Zouagui, pressekreterare Hyresgästföreningen, 073-349 11 21, sofia.zouagui@hyresgastforeningen.se
Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66, hakan.andersson@riksbyggen.se
Kenny Fredman, presschef Bostadsrätterna, 0765-20 10 04, kenny.fredman@bostadsratterna.se
Jesper Liveröd, pressansvarig Sveriges Allmännytta, 08-406 55 25, jesper.liverod@sverigesallmannytta.se