Dödsbo som bostadsrättshavare – vad gäller?

En bostadsrättshavares bortgång kan medföra flera praktiska frågor och funderingar både för närstående och bostadsrättsföreningen. Vad har dödsboet för skyldigheter och finns det något styrelsen bör vara uppmärksamma på? Det här blogginlägget har för avsikt att redogöra för några av de vanligaste frågorna kopplade till en medlems bortgång.

Rättslig utgångspunkt

Utgångspunkten när en bostadsrättshavare avlider är att dödsboet övertar bostadsrättshavarens förpliktelser gentemot bostadsrättsföreningen. Dödsboet är en juridisk person som förvaltas och företräds av dödsbodelägarna. Det är ofta till fördel och lättare rent praktiskt att en av dödsbodelägarna utses att företräda dödsboet genom fullmakt. Dödsboet kan också förvaltas av en boutredningsman som utses av allmän domstol.

När arvskiftet är avslutat och all kvarlåtenskap fördelats mellan arvingarna upplöses dödsboet.

Övergång av bostadsrätt

En bouppteckning ska upprättas och ges in till Skatteverket för registrering inom fyra månader efter dödsfallet. Följaktligen ska den avlidnes egendom delas upp mellan dödsbodelägarna. För att kunna registrera en övergång genom arv, testamente eller bodelning på grund av dödsfall ska enligt huvudregeln alltid en registrerad bouppteckning efter den avlidne finnas med.

Önskar dödsboet överlåta bostadsrätten efter att bouppteckningen registrerats, men innan arvskifte genomförts, ska samtliga dödsbodelägare antingen skriva under överlåtelsehandlingen eller ge skriftlig fullmakt åt någon att sälja bostadsrätten. Det är viktigt att kontrollera dödsbodelägarna mot den registrerade bouppteckningen.

Finns det enbart en dödsbodelägare, är den registrerade bouppteckningen tillräcklig som underlag för övergång av bostadsrätten till den nya ägaren. Bostadsrätten kan därefter registreras över på den ensamma dödsbodelägaren.

Finns det däremot flera dödsbodelägare utgör arvsskifteshandlingen underlag för övergång av bostadsrätten. Arvsskifteshandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av samtliga dödsbodelägare. Det ska framgå av handlingen vem som tillskiftats bostadsrätten.

Rätt att utöva bostadsrätten

Enligt lag får dödsboet efter en avliden bostadsrättshavare utöva bostadsrätten trots att dödsboet inte är medlem i bostadsrättsföreningen. Utövandet kan ske genom att bo i bostadsrätten eller genom att hyra ut den i andra hand. För att upplåta lägenheten i andra hand krävs styrelsen eller hyresnämndens tillstånd.

Dödsboet har inte rätt att utöva bostadsrätten under obegränsad tid. Tre år efter dödsfallet har bostadsrättsföreningen rätt att uppmana dödsboet att inom sex månader från uppmaningen visa att bostadsrätten har ingått i bodelning eller arvskifte eller att någon, som inte får nekas medlemskap i bostadsrättsföreningen, har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas för dödsboets räkning enligt bostadsrättslagen.

Dödsboets förpliktelser

Under tiden dödsboet utövar bostadsrätten ansvar dödsboet för att årsavgiften betalas och att lägenheten hålls i gott skick. Det innebär att dödsboet dels ska vidta de reparationer som behövs, dels svara för kostnaderna för åtgärderna.

Enligt bostadsrättslagen ska dödsboet dessutom se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Dödsboet ska i övrigt vid användning av lägenheten bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.

Kontakta oss

Medlemmar, förtroendevalda och anställda hos HSB kan kostnadsfritt kontakta HSBs juridiska rådgivning på telefonnummer 0771-472 472 för generell juridisk rådgivning.

HSBs jurister bistår gärna er bostadsrättsförening (både medlemsföreningar, föreningar som inte är medlemmar och övriga fastighetsägare) med specifik juridisk rådgivning eller företräder er som ombud, klicka här för kontaktuppgifter eller om ni vill veta mer.