En bostadsrättshavare får ha inneboende i sin bostadslägenhet utan att först be styrelsen om lov. Andra regler gäller om bostadsrättshavaren vill upplåta sin bostadslägenhet i andra hand – i så fall krävs alltid styrelsens tillstånd. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra om en person är en inneboende eller andrahandshyresgäst.
Vissa bostadsrättshavare har tillgång till en uteplats i anslutning till lägenheten och många ser säkert uteplatsen som sin att använda efter eget bevåg. Men riktigt så enkelt är det inte. Rätten att använda uteplatser avgörs främst av hur föreningen har reglerat nyttjande av marken. Det har avgörande betydelse om marken är upplåten med bostadsrätt eller inte.
Inför sommarsemestern vill många föreningar uppföra altaner, staket och skärmtak. Andra föreningar kanske står inför ett fönsterbyte eller ett balkonginglasningsprojekt. Oavsett vilken byggnation man står inför bör föreningen fundera kring vilka åtgärder som kräver bygglov.
Regeringen föreslår att skyddet för hyresgäster bör stärkas på flera sätt. Regeringens förslag är tänkta att bland annat ge hyresgäster ett bättre skydd mot oseriösa hyresvärdar som missköter fastighetens förvaltning och att förbättra hyresgästens möjlighet till nytt hyresavtal när hyreslägenheten har förstörts i exempelvis brand.
Det är tyvärr relativt vanligt att köpare och säljare hamnar i tvist med varandra när det efter köpet visar sig att bostadsrätten är behäftad med fel. Ofta handlar tvisten om huruvida felet är dolt eller inte, men det finns även andra faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen om fel i bostadsrätt och eventuell rätt till ersättning.
Den 30 juni brukar vara brytpunkt för många lokalhyresavtal. Om din bostadsrättsförening, eller du som övrig fastighetsägare, vill ändra villkor i hyresavtalet eller friställa ytor i föreningens fastighet till andra ändamål, måste avtalet sägas upp innan den 30 juni. Annars förlängs hyresavtalet enligt den avtalade förlängningstiden.
Många bostadsrättsföreningar och hyresvärdar ägnar sig idag åt kamerabevakning och ännu fler kanske har funderat på det. Kamerabevakning kan trots allt vara ett effektivt sätt att skapa en säker och trygg boendemiljö. Ett vanligt önskemål är att kamerabevaka entrén i sitt flerbostadshus – men är det verkligen tillåtet?
En av bostadsrättshavarnas viktigaste skyldigheter gentemot bostadsrättsföreningen är att betala årsavgiften i tid. Det finns flera olika sätt på vilka bostadsrättsföreningar kan angripa problemet, men ibland är det svårt att veta vilket sätt som är bäst lämpat i den aktuella situationen. Viktoria Wallin, fastighetsjurist på HSB Riksförbund, redogör för bostadsrättsföreningarnas alternativ.
I Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nummer 1896-19 fastslås att en bostadsrätt med flera innehavare endast ska anses ha en så kallad röstberättigad. HSB välkomnar avgörandet eftersom det tydliggör för bostadsrättsföreningarna vad som gäller när en bostadsrätt innehas av fler än en medlem.
Vattenskador kommer aldrig lägligt. En vattenskada kan vara omfattande i sig men kan också leda till oförutsedda och allvarliga följdskador. Det kan bli en dyr historia att reparera deföljdskador som vattenskadan orsakat.
Pandemin har verkligen tvingat fram nya arbetssätt, inte minst i storstäderna. Samtidigt står många föreningar med tomma lokaler på grund av att verksamheter har lagt ner. Tillhör ni en av föreningarna som funderar på att nyttja era tomma lokaler till att skapa coworking-yta för att möta upp de nya arbetssätten? I så fall har ni en hel del att tänka på.
Högsta domstolens dom i NJA 2020 s. 822 handlar om vem som ansvarar för underhåll och reparation av golvet i en lägenhet och vad som egentligen utgör golv i bostadsrättsjuridisk bemärkelse. Hur ska ansvaret fördelas mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren? En enkel fråga kan man tycka, men det ansåg inte högsta domstolen.
